20140623-064306-24186023.jpg

Överallt utom i Trosapolitiken verkar medvetandet breda ut sig ordentligt kring klimatförändringarna och människans del och ansvar för dessa.

I Trosa kommun verkar vi fortfarande tro på en era av ständig tillväxt och ständigt ianspråktagande av naturmark som den enda möjliga och den enda rätta vägen.
Vi kan inte ha mer fel än så.

Vi uppför oss som i den klassiska tavlan Den döende dandyn av Dardel. Vi kommer inte att inse att vår omoderna läggning dödar oss långsamt. När omvärlden talar om peak oil och peak car talar vi om förbifart och ökad trafik. När omvärlden talar om cykelstäder talar vi om expansion av boendeområden, som allesammans ligger i pendlingslägen.

I min tolkning står vi där omkring den dekadente dandyn, som utlovar gott och flott leverne, fest varje dag, men en dag ligger hen där med sina tjusiga förbifartsplaner, som allt för få politiker törs protestera mot trots att det inre samvetet för naturen säger något annat.

Vi verkar mer lägga mer omsorg på en dandyfigur, som inte hängt med tiden, på bekostnad av det gröna, som får en bakgrundsroll i denna bild. En och annan protest ifrån grönt håll kanske ändå kan göra skillnad och få fler att hörsamma nutidens allt större medvetande om att klimatsmart samhällsplanering inte längre innefattar mastodont-stora vägbyggen tvärs igenom livsviktiga naturområden.

Att överge gamla förbrukande ohälsosamma livsstilar kan kräva både kraft, mod och rätt motivation. Låt oss hoppas att Trosa kommun som kollektiv har allt det när det kommer till kritan. Låt oss hoppas att vi i tid upptäcker att vi måste välja en annan väg och att den innebär ett skyddande av de naturområden som fortfarande ligger orörda i vår kommun.

Vi kommer i framtiden behöva varje kvadratcentimeter grönyta som går att uppbringa i vår närhet om vi ska överleva klimatets allt tuffare lek med oss människor.

Anna