En favorit i repris från förra sommaren. Frågan har fortfarande rykande aktualitet.

Det råder ytterst delade meningar om huruvida hundramiljonersprojektet Trosa förbifart ska rädda kommunens framtid eller helt enkelt för alltid utradera både småstadskaraktären i Trosa och möjligheter till naturnära upplevelser inpå husknuten.

De som vill bygga vägen, i storleks- och bullernivå som Ådavägen, anser att trafiken på Smäckbron kommer att minska, trots att de samtidigt säger att förbifarten möjliggör expansion av bostadsområden i västra delarna av Trosa i storleksordningen 700 nya bostäder. Boende i expansionområdena kommer allra troligast att känna sig bilberoende och säkert också vilja åka in till Trosa för allehanda ärenden. Kommer de att ta omvägen runt hela nuvarande Trosa för att spara på Smäckbron eller kommer de åka närmaste vägen?

Utredningar visar att trafiken på Smäckbron med framtidens expansionsplaner inräknat kommer att ÖKA. Ändå säger ja-sidan att förbifarten kommer att minska trycket på Smäckbron. Hur många som åker över Smäckbron i dag enbart för nöjes skull, som inte ska till västra sidan förtäljer inte propagandan. De som kommer från Västerljung och inte ska till Trosa utan bara åker igenom ändå har nog inte heller någon kartlagt i antal.

Förbifarten kommer att få en sträckning UTANFÖR nuvarande Trosa tätort. Smäckbron går rakt IGENOM Trosa innerstad. Trosa – världens ände passerar man aldrig om man inte ska till just Trosa. Förbifartens inverkan på innerstadstrafiken kan inte annat än framstå som teoretiskt mycket liten.

Kanske lockar de storslagna expansionsplanerna mest, sett till politikernas misstänkt stora iver över att bygga STOR väg tvärs igenom Trosas höga naturvärden. De ledande politikerna klappar oss invånare på huvudet och säger i lätt översittande ton att Trosa måste växa för att klara sig ekonomiskt. Då får faktiskt naturvärden stå tillbaka minsann. Förstår vi inte det?

Tänk er att ni har ett hus med en tomt. En dag upptäcker ni att pengarna i hushållskassan börjar räcka till för dåligt. Ni har inte tillräckligt för att klara uppehället. Ni orkar inte bry er om vad den misshushållningen beror på. Ni bestämmer er för att sälja av en liten bit av tomten och vips får ni några extra kronor att klara er på ännu en tid. Så hamnar ni i samma situation igen. Brist i kassan. Ja, men det löser vi genom att sälja ännu en liten bit av tomten. Så har ni löst bristproblemet igen. Så där håller ni på tills….ja, just det. Hur mycket av era tillgångar kan ni sälja innan ni måste lämna hus och hem när pengarna tagit slut?

Trosas politiska ledning verkar tro att kommunens naturmarker aldrig kommer att ta slut. De kan alltid finna någon ny markbit att sälja av för att KLARA EKONOMIN. Hur länge då? Vill vi bo i en kommun utan naturliga strövområden? Vill vi lämna över en sådan plats till våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn?
Kan vi verkligen inte hushålla med våra inkomster på annat sätt än att sälja av vår natur?

Om vi går tillbaka till vårt hus med tomten. På tomten växer det träd som ger en behaglig Ferdinand-ek-skugga. Ni kan sitta där och lukta på blommorna och höra fågelsång och vindsus bland grenarna. Marken under er går att använda till lek, spring och odlingar allt som andan faller på.

Men en dag kommer ni på att träden skymmer utsikten, de skräpar ner, står i vägen och skuggar delar av huset och kanske er fina altan. Det kommer ni på en dag när solen inte står som högst på himlen, när temperaturen inte når rekordhöjder eller när regnet står som mer än spön i backen. Ni kommer på det en helt vanlig annan dag när alla klimathot i världen verkar som bortblåsta. Ni bestämmer er för att ta ner träden på tomten, släppa in solen, få ny fin utsikt.

Om ni någon gång tagit ner ett träd eller två vet ni hur ni de allra varmaste dagarna, de allra regnigaste dagarna, de allra blåsigaste dagarna hett önskade att åtminstone några av träden hade stått kvar och givit skugga, absorberat värme, druckit alla de hundra liter vatten som nu står kvar i marken i stället, tagit emot vindens allra kraftigaste byar.

Vi förstår att regnskogskövling påverkar närklimatet och även globalklimatet, men vi verkar inte ha förstånd nog att rädda våra egna “regnskogar”. Hur kommer det sig?
Om vi skövlar stora delar av Hunga strövområde, Trosaåns dalgång och Tureholmsområdets åkermark och skogsområden och ersätter det med asfalt och buller, tror vi verkligen att klimatet i närmiljö inte kommer att märka vårt ingrepp?

Tror vi att djuren i dessa områden bara kommer ruska av sig asfaltdammet och leva vidare som tidigare? Tror vi att den skövlade naturens grannar kommer att växa lika livskraftigt som förr? Tror vi att invånarna kommer att gilla att behöva ta bilen till sina strövområden i framtiden i stället för en rask promenad direkt från farstutrappen?

Hur mycket måste vi invånare offra till tillväxtguden som våra politiker utsett som allenarådande och allsmäktig bara för att kommunförvaltningen idag inte klarar att hushålla med pengar utan att förbruka vår natur?
Vi behöver mer natur i framtiden inte mindre.

Har vi så otroligt dålig framtidskreativitet i kommunen att vi inte klarar att finna mer hållbara lösningar, som dessutom kanske till och med kan förbättra förutsättningarna för att klara framtida globala klimatförändringar?

Trosaregionen har historiskt visat på stor uppfinningsrikedom, positivt egensinne och stort mått av entreprenörskap som gått långt utanför näringsliv in till ideella föreningar och andra organisationer, som verkat för Trosas bästa.

Att tänka dåtidstankar och tänka förbifartsprojekt i hundramiljonersklassen, försöka raska över beslutet utan att fråga invånarna eller ens belysa konsekvenserna ordentligt före igångsättande, det för tankarna till telefonförsäljarskojeri.

Mina oroade tankar kring detta växte dessutom när jag nästan tio år efter utgivning läste Al Gores bok En obekväm sanning. Att läsa den idag innebär tyvärr att läsa facit. I boken redovisar man teorier om konsekvenser av vårt hårt utnyttjande av naturresurser. De teorierna har vi en efter en bockat av som förverkligade i diverse naturkatastrofer världen över. Mycket tankeväckande. Läs den!
Eller leta reda på filmen och se den om ni inte orkar läsa bok.

Vill ni sätta er in i förbifartsfrågan själva kan ni titta in på dessa länkar:

Radiodebatt med Naturskyddsföreningen Sörmlands Reimer och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Landskog:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=5880719

Nätverket för folkomröstning Trosa förbifart:
https://www.facebook.com/folkomrostningtrosaforbifart

Itrosaartiklar
Naturskyddsföreningen initierar Folkomröstning för förbifart
http://www.itrosa.se/sv/article/?i=s9885633265638137
Var står alliansen i förbifartsfrågan
http://www.itrosa.se/sv/article/?i=s0007153565172253

Trosa kommuns hemsida kan ni också hitta information.

Under våren har mitt ständigt pågående Trosatecknande då och då fått förbifarts-tema allteftersom mediarapporter, politikerutspel och naturskyddarlarm dykt upp framför ögon och öron på mig.

Här kommer några exempel.

Anna

20140717-180816-65296900.jpg

20140717-181113-65473933.jpg

20140717-181417-65657606.jpg

20140717-181644-65804237.jpg

20140717-182022-66022426.jpg