Time is a fragile thing very often. Like an egg maybe. We balance the time as gentle as we can. Or do we really? Maybe we’re sometimes forget how easy time can crush in thousands of pieces.

Maybe we forget to take it easy with time, maybe we rush to much and forget taking care of the egg or time?

What do you think?
Tid kan lätt gå sönder, som ett ägg kanske. Vi balanserar tiden så skonsamt som möjligt. Eller gör vi det egentligen? Kanske vi ibland glömmer hur lätt tid kan gå i tusentals bitar.

Kanske glömmer vi att ta det lugnt med tiden, kanske rusar vi runt för mycket och glömmer att ta hand om ägget eller tiden?

Vad tror du?

Anna


Leka med tiden/Playing with time (500 sek)