Sagan om en onödig väg – The tale of an unnecessary road Del/part 5


Del 5

For English look below the Swedish text

De upptäckte att det gick ganska lätt att genomföra planerna för staden utan att direkt fråga någon annan. De liksom smög in utbyggnader här och där varje år. De såg dessutom till att nytillkomna invånare var tvungna att arbeta utanför den lilla staden om dagarna. På så vis minskade Ville , Valle och Viktor risken för att någon skulle komma på dem och försöka protestera mot deras planer. De som åkte ut ur staden om dagarna hade helt enkelt inte så stor möjlighet att hålla ett öga på trion och deras förehavanden i den lilla staden. Om någon ändå ställde kritiska frågor lyckades de alltid avfärda de besvärliga frågorna genom att få frågeställarna att känna sig obekväma. På ett tidigt stadium hade de lyckats bli kompis med pappersmurvlarna som skrev tidningsartiklar om staden. Så om någon riktigt kritisk invånare försökte få uppmärksamhet kring allt hemlighetsmakeri som Ville och Valle höll på med kom sådana inte så långt. Ville och Valle såg varje år till att bjuda de hjälpsamma murvlarna på en liten middag vid deras årliga julavslutning, som tack. Stämningen var alltid mycket gemytlig och Viktor sågs sällan till. De flesta invånare levde nog med uppfattningen att det var Ville och Valle som styrde och ställde med allt.

Part 5

They discovered that it was quite easy to implement plans for the city without ask someone else. They liked to hide exploitation and not tell anyone until it was done and finished. Those who went out of the city during the work days just did not have as much opportunity to keep an eye on the trio and their plans for the small town. If anyone still posed critical questions, they managed to always dismiss the troublesome issues by getting the questioners feel uncomfortable. Early on, they had managed to become friends with the paper people, who wrote newspaper articles about the city. So when critical persons tried to get attention for all the secrecy that Dunno and Yanno kept, the paper people guarded Dunno and Yanno. Dunno and Yanno invited the helpful paper people to a small dinner at their annual Christmas brake, as a big thank you. The atmosphere was always very jovial and Victor was rarely seen. Most citizens thought that it was Dunno and Yanno who were in charge and everything was okay.

Vill ni läsa hela sagan finner ni den här:

Svensk version fulltext

If you want to read the whole story you find it here:
English full version

Also check out
Warning of grand projects

Se även
Varning för storslagna projekt

Advertisements

3 comments on “Sagan om en onödig väg – The tale of an unnecessary road Del/part 5

What do you say? / Vad säger du om detta?

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s