Challenges, Digital paintings, drawings, Trosa förbifart/Infart Västra, VilleValleViktor, YannoDunnoVictor

Hur mycket vill du skänka bort? How Much Do You Want To Give Away?

(English text below the swedish)

I Sverige har vi sedan urminnes hävd något vi idag benämner allemansrätten. Den ger var och en rätt att vistas i naturmarker som inte tillhör den så kallade hemfridszonen kring bostadsbyggnader.

Den här rätten omfattar alla. Vi behöver inte äga mark själva. Vi behöver inte betala något. Vi behöver bara vara väldigt varsamma och försiktiga när vi vistas i naturen. Vi har inte rätt att skada något eller missbruka vår rätt på annat sätt.

Indirekt innebär denna upplevelse- och vistelserätt att vi också har ett visst medbestämmande över mark som lyder under allemansrätten. Den som på pappret äger marken måste ta hänsyn till allemansrätten och kan inte göra vad som helst med naturmarken utan att fråga myndigheterna. En del kallar det inskränkning av den fria äganderätten. En del kallar det helt enkelt allemansrätten.

Myndigheterna har vi, som allmänhet, byggt upp under många år. Genom vår rösträtt har vi format en kollektiv vilja genom lagstiftning, som myndigheterna har till skyldighet att efterleva. Allemansrätten handlar om att ge var och en rätt att kostnadsfritt vistas i naturen. Myndigheternas uppgift innebär att värna denna rätt på uppdrag av allmänheten, som har mycket liten möjlighet att bevaka sin rätt var och en för sig.

Så när en eller flera stora markägare får för sig att vilja göra något annat med sin naturmark, som innebär att allemansrätten inte längre kommer att gälla för de ytorna, måste de vända sig till myndigheterna och fråga först. Myndigheterna skall då väga olika intressen mot varandra och komma fram till ett beslut om huruvida idén att omvandla allemansrättslig mark till privat område är förenlig med de regelverk som råder.

Om vi invånare inte tycker myndigheterna uppfyller sitt uppdrag kan vi på olika sätt försöka påverka och göra våra röster hörda. Det mest direkta sättet att göra sig hörd handlar oftast om att skriva brev till myndigheterna och förklara för dem att vi tycker deras beslut stämmer dåligt med rådande regelverk.

Ett annat sätt handlar om att en gång var fjärde år aktivt göra ett val av politiker, som både direkt och indirekt styr myndigheter. När vi tycker att vår egen röst inte går fram, kan vi samla ihop oss flera stycken eller till och med många i en stor flock för att stämma upp i en kör i syfte att höras bättre.

Allt det här vet de flesta.

Så nu ställer jag frågan till just dig?

Hur mycket allemansrättslig yta kan du tänka dig att avstå?

I Trosa tycker valda politiker och myndigheter att 60 hektar naturmark samt många hundra ytterligare hektar är helt okej att skänka bort ur den allemansrättsliga kollektiva tillgången. Kommuninvånarna ska utöver den förlorade naturmarken också ligga ute med hundratals miljoner kronor under en lång tid, innan kommunkassan får in pengar för sitt tilltag att beröva invånare och turister på stora områden skyddsvärd naturmark.

Om vi frivilligt utan knot avstår denna enorma arealen naturmark, till stor del bestående av skogs- och åkermark, vad får vi istället? Det kanske är värt att släppa den kanske ni tänker.

Det här får ni i stället: 1 stycken 2 km lång asfalterad bilväg utan övergångar, ökat buller, ökade utsläpp, stort antal nya bostadsområden utan möjlighet till fritt naturnära strövande, ökad trafikstockning inne i Trosa, ökad skuldsättning i kommunens ekonomi, som påverkar skattesatsen uppåt i framtiden, större risk för vattenbrist när de vattenproducerande skogarna är borta, större risk för skadliga klimatförändringar när naturen, som tog hand om våra utsläpp försvinner, en hel minuts tidsvinst för de som bor i södra och västra Trosa, som är de enda som möjligen kommer att använda vägen, större tryck på kommunal service p g a kraftigt ökad befolkningsmängd.

Så vad tycker ni? Långa skogspromenader med finfina svamp- och bärfynd, fågelskådning, terränglöpning, uteritter, mtb-aktiviteter, bad- och strandliv, andra avkopplande vistelser i naturlig tystnad bort från stadens buller och larm. Är det verkligen något att ha när vi kan få allt ovan uppräknat i stället?

Skulle du som innehavare och medbestämmare genom allemansrätten verkligen vilja skänka bort så stora arealer naturmark med påföljande förlust av friluftsaktiviteter och dessutom behöva betala för det genom ökad skuldsättning? Du kan aldrig mer vistas i den naturmarken för den kommer inte finnas kvar, varken till dig, dina barn, barnbarn eller barnbarnsbarn.

Vill du ge dem en framtid i betong och asfaltmiljö eller en klimatsmart naturnära miljö?

Valet är faktiskt ditt. Vad vill du göra med vår gemensamma allemansrättsliga mark? Tror du att den är oändlig eller tror du att vi, som allmänhet måste bevaka att den finns kvar för all framtid?

Som sagt, valet är ditt och mitt. Jag väljer naturen och allas rätt att vistas i hälsosam, utsläppsfri miljö. Vad väljer du


Google translation

How much do you want to give away?

In Sweden, we have the rights of public access. That right gives everyone the right to wander in natural areas that do not belong to zones around residential buildings.

This right covers all people. We do not need to own land ourselves. We do not have to pay anything. We just need to be very careful when we visit nature. We are not entitled to harm anything or misuse our rights in any other way.

Indirectly, this right of public access means that we also have a certain degree of co-determination over land where the right to public access rules. The person who owns the land must take into account the right of public access and can not do anything with the natural land without asking the authorities. Some call it the restriction of the free ownership. Some simply call it right of public access.

As citizens, we have built up our authorities for many years. Through our right to vote, we have formed a collective will through legislation, which the authorities are obliged to comply with. The right of public access is about giving everyone a right to visit nature for free. The task of the authorities involves safeguarding this right on behalf of the public, who have very little opportunity to monitor their rights individually.

So when one or more large landowners may want to do something else with their natural land, which means that right of public access will no longer apply to those areas, they must turn to the authorities and ask first. The authorities will then weigh different interests against each other and reach a decision as to whether the idea of ​​converting right to public access land into private territory is in accordance with the regulatory framework in place.

If we do not think the authorities fulfill their mission, we can try and influence in different ways. The most direct way to be heard is usually writing letters to the authorities explaining to them that we think their decisions are badly in line with the prevailing rules.

Another way is to actively make a choice of politicians once every four years, who directly and indirectly control the authorities. When we find that our own voice is unsuccessful, we can gather several or even many in a big flock to sue in a choir for better hearing.

All this knows most people.

So now I ask you?

How much area of right to public access do you want to abstain?

In Trosa, politicians and authorities think that 60 hectares of natural land and hundreds of additional hectares are quite alright to give away from public collective access. Municipalities will, in addition to the lost natural landscape, also spend hundreds of millions of swedish crowns for a long time before the municipality gets money back for its efforts to deprive residents and tourists in large areas of protected natural land.

If we voluntarily disregard this huge area of ​​natural land, largely consisting of forest and arable land, what do we get instead? It might be worth dropping it maybe you think.

This is what you get instead: One 2 km long asphalt road without transitions, increased noise, increased emissions, a large number of new residential areas without the possibility of nature walks nearby, increased traffic jams within Trosa, increased debt in the municipality’s economy, which affects the tax rate upwards in the future, greater risk of water shortage when water-producing forests are gone, greater risk of harmful climate change when nature, which took care of our emissions, disappears, a whole minute’s time for those living in southern and western Trosa, the only ones that maybe will use the road, greater pressure on municipal services due to a heavily increased population.

So what do you think? Long forest walks with fine fungus and berries findings, bird watching, terrain rides, horseback riding, mountain biking activities, bathing and beach life, other relaxing stays in natural silence away from the city’s noise and pollution. Is there really something to save we can get everything listed above instead? I’m ironic here if you didn’t notice 😉

Should you as co-ruler of the right of public access really want to donate such large areas of natural land with the consequent loss of outdoor activities and also have to pay for it through increased indebtedness? You can never again visit nature, neither your children, grandchildren or grandchildren, because nature will not be there in the future.

Do you want to give them a future in a noisy concrete and asphalt environment or a pollution free climate-friendly natural environment?

The choice is actually yours. What do you want to do with our right to public access? Do you think it’s infinite or do you think we, as a public, have to make sure it’s there forever?

The choice is yours and mine. I choose nature and everyone’s right to live in a healthy, polluting environment. What do you choose?

Anna

Advertisements

10 thoughts on “Hur mycket vill du skänka bort? How Much Do You Want To Give Away?”

  1. Anna you should concede nothing. In addition to all the many arguments for preserving nature its own sake (btw thank you for giving the picture you created from ana earlier comment of mine another outing, although it is sad that it still needs to be shown) it is also the case that humans who have regular access to open green spaces are happier than humans whio do not.

    Liked by 1 person

    1. I agree. We need nature to stay healthy and happy. We also need nature to protect ourselves from lethal climate changes consequences. Thanks for letting me use your words in my drawing. I hope we don’t need to use that drawing in the future.

      Liked by 1 person

        1. Ja det var en bra ide! En allemansrättens dag. Undrar vilken dag som skulle passa till det? Någon dag med vackert väder då man gärna vill vara i naturen. Kanske skulle rådfråga Lennart…

          Like

What do you say? / Vad säger du om detta?

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.