Trosa framtid 2040? Future for my town 2040?

Jag har skickat in ett delyttrande över min kommuns kommande översiktsplan. I den har kommunen skrivit en vision för kommunen 2040. Jag har en vision som skiljer sig åt och skickade därför in mitt förslag till kommunens politiker och tjänstemän som jobbar med planen.

I wrote to municipality politicians about their vision of 2040. My vision looks different from theirs so I posted my vision to them. Here it is. The swedish version comes first, then a google translate of the Swedish text. Sorry if it’s a bit difficult to read. Translate help isn’t always a help…

VISION TROSA KOMMUN 2040
AV ANNA BOHLIN, TROSA

Trosa kommun har 2040 uppnått klimatmålen.

Invånarna värderar tid i stället för pengar och återvinner allt som går att återvinna, effektiviserar användandet av boendeytor och klimat-anpassar bostäder, lokaler och transporter.

Invånarna lever utan buller och ljusföroreningar i ren luft och har naturen inpå knuten oavsett var de bor i kommunen.

De finner arbetsuppgifter nära hemmet och saknar behov av pendling. Barn och vuxna spenderar mer tid med varandra. Invånarna kan studera utan att flytta från kommunen. Näringsliv och kommun finner kompetens till sina verksamheter. Alla får den vård de behöver i tid. Invånarna lever utan stress och statusjakt.

Kommunen involverar invånarna i utvecklingen utan gaslightning, lyssnar på idéer från alla. Invånare och politiker värdesätter rättssäkerheten och låter samråden ta tid. Invånarna slipper läsa mellan raderna för lista ut kommunens avsikter. Invånare och kommun använder sällan överklagandeinstrumentet.

Tätorterna har upphört att se ut som byggarbetsplatser. Lugn råder. Invånarna bygger om villor till flerfamiljshus för generationsboende, ungdomsbostäder eller mindre kollektivhus. På tomtytorna odlar invånarna råvaror. LagnöBo står modell för gemenskapsboendeformer i kommunen.

Efter butiksdöden i centrum på 2020-talet flyttade handeln till gårdar och bostadsområden. Gårdarna runt tätorterna ökar och närproduktionen av mat försörjer invånarna. Utvecklingen minskar behovet av transporter. Invånarna bedriver mikroföretag hemifrån med kontoret på fickan och digitaliseringen minskar ytbehovet för boende och näringsliv.

Invånarna förvandlar rörelselokaler till bostäder. Fastigheterna fungerar dygnet runt som boende, barnpassning, näringsverksamhet, förvärvsarbete och handel. Barn och vuxna har funnit lugn i sin vardag. Energiförbrukningen har gått ner genom brukandeeffektiviseringen.

Kommunen fredar naturområden och åkermark. Naturen och odlingsytorna utgör grundvillkoren för invånarnas uppehälle. Kommunens naturområden kring tätorterna sörjer för beredskapen inför klimatförändringarnas vädersvängningar.

Skogar skyddar mot vind, hetta och kyla samt medverkar till regn och syrebildning. Träden renar luft och säkrar tillgången till grundvatten. Invånarna har antagit ett trädplanteringsprogram, som innebär att villatomter och stadsparker åter grönskar i anslutning till boendeområdena. Invånarna slipper att använda bil för att nå naturområden.

Kommunen och Naturvårdsverket i samarbete med privata initiativ köpte loss Tureholmshalvön tillsammans med andra områden och gav ytorna naturreservatstatus.

Invånare och turister strövar i naturskog, som undkom 2010-talets exploateringsiver. Reservaten bildar oaser för invånarna och ekosystemtjänsterna förbättrar tätortsklimatet. Älg, rådjur och hjort har flyttat tillbaka till naturen från tätorterna. Kommunen tillämpar åter strandskyddet strikt, vilket medfört att skarvarna på Snöholmen återvänder till havsbandet och lämnar ön ifred.

Askölaboratoriet och Stockholms universitet har förlagt marinbiologiska utbildningar och forskningsplatser till Trosa som ger eko över världen.

Trosa skärgård, numera naturreservat i sin helhet, tillhör idag invånarna som har möjlighet att uppleva havsbandet året om.

Högsta instans avslog ansökan om anläggning av vindkraftverk utanför Askö av miljö- och försvarsskäl samt att behov av den energiproduktionen upphörde.

Invånare och turister använder fordon med nollutsläpp när de behöver transportera sig. Behovet av att bygga bilvägar försvann redan 2020.
Kommunen byggde Infart västra Trosa som en cykelväg genom naturskog i stället.

Arbetsmarknadens parter kom under 2020-talet överens om att avreglera arbetstider. Varje arbetstagare kan nu i samråd med arbetsgivare anpassa tiderna fritt. Alla åker inte till arbetet samtidigt. Den förändringen eliminerar pendelköer. Besparingen innebär att invånarna har utsläppsutrymme att ta flyget för att uppleva omvärlden.

Kommunens invånare har flyttat ut inomhusidrotten till uteaktiviteter av klimatskäl. Idrottshallar tjänar idag som bostäder där de boende nyttjar ytorna och energiförbrukningen dygnet runt. Uteaktiviteterna främjar folkhälsan samt inbjuder alla att delta oavsett betalförmåga eftersom ideella krafter står för arrangemangen.

Barn och ungdomar stannar kvar i kommunen som vuxna och sörjer för återväxten av nästa generations invånare. Inflyttare kommer till kommunen tack vare närheten till naturen.

Turister vallfärdar idag åter till kommunen för att uppleva naturmiljöerna kring tätorterna. Där arter dött ut på andra håll i landet kan besökarna återfinna levande exemplar i Trosanaturen.

Kommunen mäter tillväxt i kvalitetsökning i stället för kvantitetsökning.

Härmed lämnar jag er med mina visioner om Trosa 2040 och utmanar att skapa era visioner.

Det dagens generation fantiserar om gör morgondagens generation verklighet av. Fundera på hur ni vill forma morgondagens verklighet. Vilken framtid vill ni ge generation Greta som närmar sig 40-årsåldern 2040?

Ni har verktyget Politiska beslut att ta till. Jag har örat mot marken att använda till visionerna.

Vi kan väl höras av när Greta fyller 37 under 2040 och stämma av vem som visionerat fram 2040 års utfall?

Vänligen Anna Bohlin
anna(at)fargaregarden.se

VISION TROSA MUNICIPALITY 2040
WRITER ANNA BOHLIN, TROSA

Trosa Municipality has achieved the climate goals by 2040.

Residents value time instead of money and recycle everything that can be recycled, streamline the use of living areas and climate-adapt housing, business locations and transport.

The inhabitants live without noise and light pollution in clean air and have nature as neighbor wherever they live in the municipality.

They find jobs close to home and have no need for commuting. Children and adults spend more time with each other. Residents can study without moving from the municipality. Business and local authorities find expertise in their operations. Everyone gets the care they need in time. The inhabitants live without stress and status hunt.

The municipality involves the residents in the development without gaslighting, listening to ideas from everyone. Residents and politicians value legal certainty and allow the consultations to take time. Residents do not have to read between the lines to figure out the municipality’s intentions. Residents and the municipality rarely use the appeal instrument.

The urban areas have ceased to look like construction sites. Tranquility prevails. Residents are rebuilding villas for multi-family homes for generational housing, youth housing or smaller public housing. The inhabitants cultivate raw materials on the land. LagnöBo is a model for community housing in the municipality.

After the shops death in the city center in the 2020s, the trade moved to farms and residential areas. The farms around the agglomerations are increasing and the local production of food provides the inhabitants with food. This development reduces the need for transport. The residents run micro-businesses from home with the office in their pocket and digitalisation reduces the area’s need for housing and business.

Residents turn business premises into housing. The properties function around the clock as housing, childcare, business, employment and trade. Children and adults have found peace in their everyday lives. Energy consumption has decreased through the use efficiency.

The municipality preserves natural areas and arable land. Nature and the cultivated areas are the basic conditions for the inhabitants’ living. The municipality’s natural areas around the agglomerations provide preparedness for the weather changes of the climate.

Forests protect against wind, heat and cold and contribute to rain and oxygenation. The trees purify air and ensure access to groundwater. The residents have adopted a tree planting program, which means that residential areas and city parks again green in connection with the residential areas. Residents do not have to use a car to reach natural areas.

The municipality and the Swedish Environmental Protection Agency, in cooperation with private initiatives, purchased the Tureholm peninsula together with other areas and gave the areas natural reserve status.

Residents and tourists roam the natural forest, which escaped the exploitation seas of the 2010s. The reserve forms oases for the inhabitants and ecosystem services improve the urban climate. Moose and deer have moved back to nature from the urban areas. The municipality again applies the beach protection strictly, which has resulted in the cormorants on Snöholmen returning to the sea band and leaving the island at peace.

The Asko Laboratory and Stockholm University have placed marine biological education and research sites at Trosa that provide echoes throughout the world.

Trosa archipelago, now a nature reserve in its entirety, today belongs to the inhabitants who have the opportunity to experience the sea band all year round.

The Supreme Court rejected the application for the construction of wind power plants outside Askö for environmental and defense reasons and that the need for that energy production ceased.

Residents and tourists use vehicles with zero emissions when they need to transport themselves. The need to build motorways disappeared as early as 2020.
The municipality built inbound west Trosa as a cycle path through natural forest instead.

The social partners agreed in the 2020s to deregulate working hours. Every employee can now freely adjust the times in consultation with employers. Not everyone goes to work at the same time. That change eliminates commuter queues. The savings mean that the residents have the space to take the flight to experience the outside world.

The residents of the municipality have moved indoor sports to outdoor activities for climate reasons. Sports halls today serve as homes where residents use the surfaces and energy consumption around the clock. The outdoor activities promote public health and invite everyone to participate regardless of the ability to pay, as non-profit forces are responsible for the arrangements.

Children and young people remain in the municipality as adults and provide for the growth of the next generation of residents. Immigrants come to the municipality thanks to the proximity to nature.

Tourists today flock back to the municipality to experience the natural environments around the agglomerations. Where species have died out elsewhere in the country, visitors can find living specimens in the Faithful Nature.

The municipality measures growth in quality increase instead of quantity increase.

Hereby I leave you with my visions about Trosa 2040 and challenge to create your visions.

What today’s generation fantasizes about makes tomorrow’s generation a reality. Think about how you want to shape tomorrow’s reality. What future do you want to give to the Greta generation that is approaching the 40s by 2040?

You have the Political Decision tool to use. I have my ear to the ground to use for the visions.

When Greta turns 37 in 2040 we can check who visioned the 2040 outcome.

Best regards
Anna Bohlin
Anna (at) fargaregarden.se

What do you think about that vision? Is it possible?
Vad tror du om visionen. Har den möjligheter?

Anna

For love of Trosabygden/for love of my place on earth