Sea Nature in Trosa is no longer protected!


At itrosa.se a text in Swedish is published.

My family wrote the text to tell the public that the nature is no longer protected by the authorities that should protect it. It’s sad when authority people forget their responsibility to the public and nature. Sweden often brag about how uncorrupt we are. That’s not true anymore, we are as bad as any other nation. Money talks here too. We also brag about how great we are at democracy. We are not any more and that scares me.

This is the text in a google translation. Sorry if it’s hard to read. It’s not easy to translate all Swedish law words correct.

Trosa Municipality and the County Administrative Board extinguish the grand nature protection in Trosa

The Swedish nature protection rules shall protect the animal and plant life and provide public access to beaches and water. Responsibility for maintaining this protection is the municipality and county administrative board’s work.

The nature protection rules are simple. No action is allowed, therefore, exemption from the rules is required when you want to take action. To receive the dispensation, strong reasons, as defined in the law, are required.

The municipality and county administrative board also have supervisory responsibility. In case of suspected unlawful actions and when the notifier is known, there is an obligation to notify the notifier of appealable decisions. There is no legal possibility for the Authority to waive.

With the presumption that the municipality and county administrative authority protects nature and public interests, neither public, neighboring property or rights holders, which may be negatively affected by dispensation decisions, may have judicial decisions. The legislators have missed that the municipality and county administrative board may abuse the rules. There is no opportunity for the public to have obviously wrong exemption decisions tried in court.

This gap in the law has the municipality of Trosa and the County Administrative Board utilized the last three years in a case we are aware of. On an unclear basis, a property in the Trosa Archipelago, of the municipality and the County Administrative Board, has received immunity from the protection of nature rules in terms of assessments of applied dispensers and supervisory rules. Notifiers have also been refused appeal decisions for a period of three years on repeated occasions, although regulatory authorities are not legally able to do so. How the municipality’s management of the nature protection rules benefits the public and nature’s interests in this case is unclear.

In the cases We know about the entries contain the reported dispensing measures reported and the municipality and the County Administrative Board’s alternative interpretation of the dispensation rules. As the law applies equally to all and no one can be subdivided, all beach properties should be able to invoke the immunity from the protection of the sea, which the municipality and the County Administrative Board now appear to offer selected property owners in Trosa. However, it is unclear how property owners achieve such status.

This alternative application of the beach protection rules means that the public in the future may see a significant reduction in access to beaches when the notifier is refused enforcement decisions. Nature no longer has any protection of the beach protection rules, which may have fatal consequences. Nature and the public can not defend themselves but have to rely on responsible authorities to do right.

Owners of beach property can either be fortunate if they receive immunity from the protection of the beach, or they may suffer from inequality and infinite attempts to achieve correction in costly multi-year legal proceedings when wrong decisions are refused independent review.

We estimate, so far we know, that the municipality has deprived the municipality’s inhabitants of approximately SEK 150,000 (18 000 USD, 16 000 EUR) in the absence of dispensation revenue due to lack of supervision. Then, any supervisory fees and test amounts are not included. If the municipality has applied alternative interpreting, even in other cases, the amount that has been detached from the municipality’s inhabitants may be even greater.

It’s not trucks that run into crowds that threaten democracy, it’s authorities that act out of rules and make public and residents lawless that is the real threat to democracy.

Here’s a drawing I made a couple of years ago. Nature protection laws should preserve nature and public access to beaches in Sweden. But our authorities use the rules to protect some private landowners instead.


Anna

Tillväxt

In English, see below Swedish text.

Detta nutida ord, som vi använder antingen som messias-kommer-ord eller skällsord beroende på vilken inriktningsidé vi tillhör.

Ofta talar vi om ekonomisk TILLVÄXT utan någon närmare definition eller förklaring till varför vi tillför den goda eller dåliga egenskaper.

Inom den ekonomiska tillväxten skulle vi nog kunna utkristallisera två spår.

Den förbrukande tillväxten och den hållbara tillväxten.

Vi utgår ifrån detta exempel:

Vi fördelar dygnets timmar på arbetstid, fritid och sömntid. För arbetstiden erhåller vi en viss lön, som finansierar vårt uppehälle, vår levnad.

Den förbrukande tillväxten fungerar ungefär så här:

Vi vill ha mer pengar och bestämmer oss för att jobba några timmar extra, vi naggar fritiden i kanten och tycker att vi kan offra lite av den till att skaffa mer pengar. Det fungerar, så vi känner att vi kan pressa fram ytterligare några arbetstimmar, som ger ännu mer klirr i kassan. Vi går så långt att vi börjar nagga på sömntiden till och med. Men pengarna rullar ju in och vi anser oss behöva dem allihop. Helst skulle vi vilja ha ännu mer, men de sista timmarnas sömn på dygnet verkar inte gå att byta mot arbetstid upptäcker vi. Vi börjar dessutom få hälsoproblem, antagligen på grund av överbelastning och sömnbrist. Men vi släpar oss till jobbet ändå och bryr oss inte om effektivitetsnivån på arbetet, bara att vi kommer dit och kan lyfta vår sedvanliga lön. Pengarna måste ju fortsätta rulla in.

Vår ursprungsidé att sälja vår tid verkar bara fungera till en viss grad innan den börjar slå tillbaka på oss med negativa följder.

Den hållbara tillväxten fungerar ungefär så här:

Vi vill ha mer fritid, men vill behålla vår lönenivå. Vi börjar fundera på om vi kan utföra vårt arbete mer effektivt, minska arbetstiden men producera samma mängd i syfte att kunna motivera vår bibehållna lönenivå. Vi lyckas förfina arbetsmetoderna och kan glatt konstatera att vi med gott samvete kan minska arbetstiden utan negativ inverkan. Vi hinner utveckla våra övriga sidor av vår person, som får stå tillbaka under arbetstiden. Vi känner att vi mår bra av det.
Vi hinner ta hand om vår hälsa ordentligt, hinner fylla vår fritid med kvalitetsaktiviteter och vi känner oss utvilade varje dag vi ska till jobbet.
Vi finner en balans och harmoni, som gör att vi tänker fortsätta arbeta i den omfattning förmågan tillåter så länge vi kan.

Vi har ingen önskan om att få massor av mer pengar, vi har en önskan om att vår fördelning av arbetstid och fritid går att balansera med den lön vi uppbär. Vi vill finna en meningsfylld tillvaro både på arbete och fritid, som gagnar fler än oss själva. Vi vill delta i ett samhälle med hållbarhet som riktmärke.

Måhända ser exemplen ovan ut som trubbiga jämförelser med begreppet TILLVÄXT. Men idag sätter allt för många likhetstecken mellan tillväxt och förbrukning av t ex naturområden. Det har mycket lite med TILLVÄXT att göra.

Vi har inte obegränsade naturområden att förbruka. En dag kommer “lagret” att ta slut och konsekvenserna av vår systematiserade förbrukning kommer att slå tillbaka mot människan med full kraft. Vi kommer att utplåna oss själva.

Störst är inte bäst eller mest, när ska vi lära oss det?
När ska vi lära oss att inte alltid vilja ha mer?

Så länge vi tillåter oss att leva med en känsla av att aldrig vara riktigt nöjda, att alltid vilja ha lite mer, ja då kommer den förbrukande TILLVÄXTEN att råda.

Men om vi ställer om och börjar känna tacksamhet över vad vi har och börjar fundera över vad vi kan förfina och göra bättre inom de ramar vi har, ja då kan vi också öka den hållbara TILLVÄXTENS andel av utvecklingen.

Då behöver vi inte gå i gamla hjulspår och tro att stora vägar och stora byggnationer skapar tillväxt, som vi i Trosa verkar tro. Där tror politikerna att en stor asfalterad väg rakt igenom naturlandskapet och exploatering av skyddsvärd natur ska skapa en fantastisk tillväxt. Oklart vari den tillväxten består. Vad kan asfalt, mer trafik och fler bostadsområden tillföra kommunen, som vi inte redan har idag?

Trosa kommun har levt gott på småstadsepitetet under hundratals år, något som kommunen nu under tvåtusentalet alltmer har övergivit till förmån för skapandet av en ny förort till Stockholm.

Vill vi verkligen förlora vår småstadskaraktär till förmån för den förbrukande TILLVÄXTENS?

Ska vi inte i stället förädla vår styrka som småstad med närhet till naturen och närhet till varandra i enlighet med den hållbara TILLVÄXTENS idé?

Idag talar man både inom turism och boendemiljöer om vikten av att behålla skyddsvärd natur och skapa gröna oaser nära boendeområden eftersom man faktiskt kommit fram till att människan visar på ett betydligt högre hälsovärde i gröna miljöer och intresserar sig mer för turistområden med höga naturvärden.

Men i Trosa tror politikerna på att asfalt och buller ska göra oss till en bättre kommun!!!!!

På den gamla frasen “kungen är död, leve kungen” har jag gjort en liten teckning, som får spegla Trosas brytningsskede, om vi inte lyckas tänka om i tid.

Googletranslation:

This contemporary words, we use either the messiah-will-word or an invective depending on the inriktningsidé we belong.

Often we talk about economic growth without further definition or explanation of why we bring the good or bad qualities.

Within the economic growth we would probably be able to crystallize two tracks.

The consumptive growth and sustainable growth.

We assume this example:
We allocate the hours of work, leisure and sleep time. For working we obtain a certain salary, which finances our livelihood, our life.

The consumption growth works something like this:
We want more money and decide to work a few extra hours, we naggar spare the edge and think we can sacrifice a little of it to bring in more money. It works, so we feel that we can squeeze out a few more hours, which gives even more coffers. We go so far that we begin to chip away at sleep time, even.
But the money rolls in and we believe we need them all. Ideally, we would like to have even more, but the last few hours of sleep the day can not seem to change the working hours we discover. We are beginning to experience health problems, probably due to overload and sleep deprivation. But we drags us to work anyway and do not care about the level of efficiency at work, just that we get there and can lift our usual salary. The money must of course continue to roll in.

Our original idea to sell our time seems to only work to a certain degree before it starts to backfire on us with negative implications.

The sustainable growth works something like this:
We want to have more free time, but want to keep our wages. We begin to wonder if we can do our work more efficiently, reducing working hours but produce the same amount in order to be able to justify our sustained wage rate. We manage to refine the working methods and can happily say that we in good conscience can reduce working hours without negative impact. We have time to develop our other pages of our party, who may stand back during working hours. We know that we feel good doing it.

We have time to take care of our health properly, time to fill our free time with quality activities and we feel rested every day we go to work.

We find a balance and harmony, which means that we will continue to work to the extent capacity allows as long as we can.

We have no desire to get plenty of more money, we have a desire for our distribution of working hours and leisure time to balance with the pay we receive. We want to find a meaningful life both at work and leisure, benefiting more than ourselves. We want to participate in a community with sustainability as a benchmark.

Perhaps seeing examples above as blunt comparisons with the concept of growth. But today puts too many equate growth and depletion of eg natural areas. There has been very little growth to do.

We do not have unlimited natural areas consume. One day, “warehouse” to run out and the impact of our systemized consumption will backfire against humans with full force. We will annihilate ourselves.
The largest is not the best or most, when will we learn that?

When will we learn to not always like to have more?
As long as we allow ourselves to live with a sense of never being really satisfied, always wanting a little more, well then the consumption growth will prevail.

But if we put on and begin to feel gratitude for what we have and start thinking about what we can refine and do better within the framework we have, well then we can also increase the sustainable growth share of the development.

Then we need not go into a rut and believe that the major roads and major construction creates growth, which we thong seem to think. Where politicians believe that a large paved road right through the natural landscape and the exploitation of nature conservation value will create tremendous growth. Unclear where the growth continues. What can asphalt, more traffic and more neighborhoods to bring the municipality, which we already have today?

Trosa has survived plenty of småstadsepitetet over hundreds of years, something that the municipality is now in the third millennium has increasingly abandoned in favor of the creation of a new suburb of Stockholm.

Do we really want to lose our small town character for the benefit of the consuming GROWTH?

Should not we instead refine our strength as a small town close to nature and close proximity to each other in accordance with the sustainable growth idea?

Today one speaks both tourism and residential environments on the importance of maintaining worth protecting nature and create green oases close to residential areas because they actually come to that man demonstrates a significantly higher health value in green environments and are more interested in tourist areas with high conservation values.

But in thong think politicians on asphalt and noise will make us a better municipality !!!!!
On the old phrase “the king is dead, long live the King” I have made a small drawing, which must reflect Trosa upheaval, if we fail to think about the time.

Anna
20140801-114536-42336105.jpg

Suckarnas bro Trosa

Repris från 2014. Verkligheten har hunnit i kapp. Trosa rasar nu i diverse rankingar.

20140610-064352-24232443.jpg

Trots att Trosa kommun hamnar högt i diverse undersökningskategorier verkar ett allmänt missnöje växa kring politikernas sätt att styra kommunen. De klarar inte att renovera ett badhus till rimliga pengar, de klarar inte att göra om Vagnhärads torg utan komplikationer, de törs inte fråga invånarna om en förbifart önskas eller inte, de ville byta län men det ville inte invånarna, de dras med ständiga överklaganden och får många av domarna mot sig.

Kanske gör de även bra saker, men i den här bilden har jag samlat invånarnas alla suckar över ett sammelsurium av underliga ordningar i kommunförvaltningen. Eftersom vi faktiskt har en alldeles egen suckarnas bro i Trosa hamn passade det bra att samla upp missnöjet just där.

Anna

Trosa förbifart – kommunens räddning eller kommunens klimathot?

En favorit i repris från förra sommaren. Frågan har fortfarande rykande aktualitet.

Det råder ytterst delade meningar om huruvida hundramiljonersprojektet Trosa förbifart ska rädda kommunens framtid eller helt enkelt för alltid utradera både småstadskaraktären i Trosa och möjligheter till naturnära upplevelser inpå husknuten.

De som vill bygga vägen, i storleks- och bullernivå som Ådavägen, anser att trafiken på Smäckbron kommer att minska, trots att de samtidigt säger att förbifarten möjliggör expansion av bostadsområden i västra delarna av Trosa i storleksordningen 700 nya bostäder. Boende i expansionområdena kommer allra troligast att känna sig bilberoende och säkert också vilja åka in till Trosa för allehanda ärenden. Kommer de att ta omvägen runt hela nuvarande Trosa för att spara på Smäckbron eller kommer de åka närmaste vägen?

Utredningar visar att trafiken på Smäckbron med framtidens expansionsplaner inräknat kommer att ÖKA. Ändå säger ja-sidan att förbifarten kommer att minska trycket på Smäckbron. Hur många som åker över Smäckbron i dag enbart för nöjes skull, som inte ska till västra sidan förtäljer inte propagandan. De som kommer från Västerljung och inte ska till Trosa utan bara åker igenom ändå har nog inte heller någon kartlagt i antal.

Förbifarten kommer att få en sträckning UTANFÖR nuvarande Trosa tätort. Smäckbron går rakt IGENOM Trosa innerstad. Trosa – världens ände passerar man aldrig om man inte ska till just Trosa. Förbifartens inverkan på innerstadstrafiken kan inte annat än framstå som teoretiskt mycket liten.

Kanske lockar de storslagna expansionsplanerna mest, sett till politikernas misstänkt stora iver över att bygga STOR väg tvärs igenom Trosas höga naturvärden. De ledande politikerna klappar oss invånare på huvudet och säger i lätt översittande ton att Trosa måste växa för att klara sig ekonomiskt. Då får faktiskt naturvärden stå tillbaka minsann. Förstår vi inte det?

Tänk er att ni har ett hus med en tomt. En dag upptäcker ni att pengarna i hushållskassan börjar räcka till för dåligt. Ni har inte tillräckligt för att klara uppehället. Ni orkar inte bry er om vad den misshushållningen beror på. Ni bestämmer er för att sälja av en liten bit av tomten och vips får ni några extra kronor att klara er på ännu en tid. Så hamnar ni i samma situation igen. Brist i kassan. Ja, men det löser vi genom att sälja ännu en liten bit av tomten. Så har ni löst bristproblemet igen. Så där håller ni på tills….ja, just det. Hur mycket av era tillgångar kan ni sälja innan ni måste lämna hus och hem när pengarna tagit slut?

Trosas politiska ledning verkar tro att kommunens naturmarker aldrig kommer att ta slut. De kan alltid finna någon ny markbit att sälja av för att KLARA EKONOMIN. Hur länge då? Vill vi bo i en kommun utan naturliga strövområden? Vill vi lämna över en sådan plats till våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn?
Kan vi verkligen inte hushålla med våra inkomster på annat sätt än att sälja av vår natur?

Om vi går tillbaka till vårt hus med tomten. På tomten växer det träd som ger en behaglig Ferdinand-ek-skugga. Ni kan sitta där och lukta på blommorna och höra fågelsång och vindsus bland grenarna. Marken under er går att använda till lek, spring och odlingar allt som andan faller på.

Men en dag kommer ni på att träden skymmer utsikten, de skräpar ner, står i vägen och skuggar delar av huset och kanske er fina altan. Det kommer ni på en dag när solen inte står som högst på himlen, när temperaturen inte når rekordhöjder eller när regnet står som mer än spön i backen. Ni kommer på det en helt vanlig annan dag när alla klimathot i världen verkar som bortblåsta. Ni bestämmer er för att ta ner träden på tomten, släppa in solen, få ny fin utsikt.

Om ni någon gång tagit ner ett träd eller två vet ni hur ni de allra varmaste dagarna, de allra regnigaste dagarna, de allra blåsigaste dagarna hett önskade att åtminstone några av träden hade stått kvar och givit skugga, absorberat värme, druckit alla de hundra liter vatten som nu står kvar i marken i stället, tagit emot vindens allra kraftigaste byar.

Vi förstår att regnskogskövling påverkar närklimatet och även globalklimatet, men vi verkar inte ha förstånd nog att rädda våra egna “regnskogar”. Hur kommer det sig?
Om vi skövlar stora delar av Hunga strövområde, Trosaåns dalgång och Tureholmsområdets åkermark och skogsområden och ersätter det med asfalt och buller, tror vi verkligen att klimatet i närmiljö inte kommer att märka vårt ingrepp?

Tror vi att djuren i dessa områden bara kommer ruska av sig asfaltdammet och leva vidare som tidigare? Tror vi att den skövlade naturens grannar kommer att växa lika livskraftigt som förr? Tror vi att invånarna kommer att gilla att behöva ta bilen till sina strövområden i framtiden i stället för en rask promenad direkt från farstutrappen?

Hur mycket måste vi invånare offra till tillväxtguden som våra politiker utsett som allenarådande och allsmäktig bara för att kommunförvaltningen idag inte klarar att hushålla med pengar utan att förbruka vår natur?
Vi behöver mer natur i framtiden inte mindre.

Har vi så otroligt dålig framtidskreativitet i kommunen att vi inte klarar att finna mer hållbara lösningar, som dessutom kanske till och med kan förbättra förutsättningarna för att klara framtida globala klimatförändringar?

Trosaregionen har historiskt visat på stor uppfinningsrikedom, positivt egensinne och stort mått av entreprenörskap som gått långt utanför näringsliv in till ideella föreningar och andra organisationer, som verkat för Trosas bästa.

Att tänka dåtidstankar och tänka förbifartsprojekt i hundramiljonersklassen, försöka raska över beslutet utan att fråga invånarna eller ens belysa konsekvenserna ordentligt före igångsättande, det för tankarna till telefonförsäljarskojeri.

Mina oroade tankar kring detta växte dessutom när jag nästan tio år efter utgivning läste Al Gores bok En obekväm sanning. Att läsa den idag innebär tyvärr att läsa facit. I boken redovisar man teorier om konsekvenser av vårt hårt utnyttjande av naturresurser. De teorierna har vi en efter en bockat av som förverkligade i diverse naturkatastrofer världen över. Mycket tankeväckande. Läs den!
Eller leta reda på filmen och se den om ni inte orkar läsa bok.

Vill ni sätta er in i förbifartsfrågan själva kan ni titta in på dessa länkar:

Radiodebatt med Naturskyddsföreningen Sörmlands Reimer och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Landskog:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=5880719

Nätverket för folkomröstning Trosa förbifart:
https://www.facebook.com/folkomrostningtrosaforbifart

Itrosaartiklar
Naturskyddsföreningen initierar Folkomröstning för förbifart
http://www.itrosa.se/sv/article/?i=s9885633265638137
Var står alliansen i förbifartsfrågan
http://www.itrosa.se/sv/article/?i=s0007153565172253

Trosa kommuns hemsida kan ni också hitta information.

Under våren har mitt ständigt pågående Trosatecknande då och då fått förbifarts-tema allteftersom mediarapporter, politikerutspel och naturskyddarlarm dykt upp framför ögon och öron på mig.

Här kommer några exempel.

Anna

20140717-180816-65296900.jpg

20140717-181113-65473933.jpg

20140717-181417-65657606.jpg

20140717-181644-65804237.jpg

20140717-182022-66022426.jpg

Den döende da(m)dyn i Trosa

20140623-064306-24186023.jpg

Överallt utom i Trosapolitiken verkar medvetandet breda ut sig ordentligt kring klimatförändringarna och människans del och ansvar för dessa.

I Trosa kommun verkar vi fortfarande tro på en era av ständig tillväxt och ständigt ianspråktagande av naturmark som den enda möjliga och den enda rätta vägen.
Vi kan inte ha mer fel än så.

Vi uppför oss som i den klassiska tavlan Den döende dandyn av Dardel. Vi kommer inte att inse att vår omoderna läggning dödar oss långsamt. När omvärlden talar om peak oil och peak car talar vi om förbifart och ökad trafik. När omvärlden talar om cykelstäder talar vi om expansion av boendeområden, som allesammans ligger i pendlingslägen.

I min tolkning står vi där omkring den dekadente dandyn, som utlovar gott och flott leverne, fest varje dag, men en dag ligger hen där med sina tjusiga förbifartsplaner, som allt för få politiker törs protestera mot trots att det inre samvetet för naturen säger något annat.

Vi verkar mer lägga mer omsorg på en dandyfigur, som inte hängt med tiden, på bekostnad av det gröna, som får en bakgrundsroll i denna bild. En och annan protest ifrån grönt håll kanske ändå kan göra skillnad och få fler att hörsamma nutidens allt större medvetande om att klimatsmart samhällsplanering inte längre innefattar mastodont-stora vägbyggen tvärs igenom livsviktiga naturområden.

Att överge gamla förbrukande ohälsosamma livsstilar kan kräva både kraft, mod och rätt motivation. Låt oss hoppas att Trosa kommun som kollektiv har allt det när det kommer till kritan. Låt oss hoppas att vi i tid upptäcker att vi måste välja en annan väg och att den innebär ett skyddande av de naturområden som fortfarande ligger orörda i vår kommun.

Vi kommer i framtiden behöva varje kvadratcentimeter grönyta som går att uppbringa i vår närhet om vi ska överleva klimatets allt tuffare lek med oss människor.

Anna

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2015 Trosa kommun

Jag har idag sänt in synpunkter på översiktsplan 2015 till Trosa kommun.
Ni kan läsa handlingen i sin helhet i bifogad pdf.
Jag vill rädda Trosa kommuns natur, därför har jag sänt in dessa synpunkter.
Ha en fin dag!
To my followers around the world. Today I have let our politicians know about how I feel about them erasing our nature. In the pdf document you can read it, if you know how to read Swedish. Or just look at the drawings 🙂
I thought I should do what I could do, so with my drawing pen and my writing pen, I did it.
Have a really nice day!
Anna

TILL TROSA KOMMUN SYNPUNKTER PÅ ÖP 2015 20150930

Husvagnssemester i Trosa 2030?

Husvagnssemester i Trosa 2030?

Växer pengar på träd eller i marken?

I Trosa kommun har den frågan fått aktualitet genom en markägares ansökan till Länsstyrelsen om att få odla energiskog på åkermark, som bland annat sträcker sig en bra bit längs Västerljungsvägen.

Ett läger av investeringsgenier säger att pengar växer på träd och att första skörd kan ske om ungefär tjugo år när det gäller energiskog. Tjugo år låter förvisso som en lång tid att vänta på avkastning för finansgenier i sina bästa år…

Ett annat läger vill tänka längre än tjugo år och gräva ner pengarna i marken bildligt talat. För att kunna hålla öppna kulturlandskap även till nästa och nästa generation invånare i Trosa kommun.
Forntida invånare har med Västerljungsringen visat att tillgångar kan hålla i många generationer just om man gräver ner dem i marken 🙂

Ett tredje läger, som än så länge inte direkt skyltat med sin inställning till det förestående planterings- och landskapsförändrande projektet, hittar vi i politikerleden.

De har i frågan om Trosa förbifart (infart Väst) mumlat om att de vill planera för sjuhundra (700!) nya bostäder väster om Trosa. Annars dör Trosa hävdar de. Västerljung dör också utan förbifart Trosa och expansion av Trosa västerut enligt deras muntliga analys i valrörelsen. Dock oklart varför landskapskonsumerande mastodontprojekt kan rädda liv på orter, där invånarna lever ett alldeles utmärkt naturnära liv idag, vilket dessutom utgör hela kommunens främsta attraktionskraft. Naturen utanför knuten.

Hur som helst. Området för energiskogen ligger underligt nära de områden där kommunens bygghetsande politiker redan tänkt in hundra nya bostäder. Området omfattar dessutom ungefär den areal, som skulle motsvara sexhundra tomter. Alltså det som återstår upp till sjuhundra bostäder.

Att bebygga åkermark inte går för sig i miljövänlighetsmätande enkäter kunde vi läsa om tidigt i höstas, men energiskogsmark är inte åkermark utan ligger tydligen längre ifrån lågpoängsalternativen i miljövänlighetsmätningar. Sådan mark verkar gå lättare att omvandla till byggmark….

Politiker talar sällan ur skägget. Trosa kommuns politiker visade inga talanger för att tala klarspråk före valet, så vi lär helt säkert även i denna fråga få söka oss information på egen hand och lägga ihop pusselbitarna till vår uppfattning och siargåva.

Vi har alla olika syn på avkastning. Somliga mäter begreppet i pengar, andra i naturvärden och för de som sysslar med rodeo är antagligen avkastning något helt annat!

Utifrån det informationsflöde jag simmat runt i kom denna teckning ur den digitala pennan när jag skakade av mig efter simturen 😉
Jag har proppat den full med symbolik, som ni säkert märker.

Stort tack till mina inspirationskällor!

Anna

IMG_2004.JPG

Strandskydd under lupp

Igår kunde vi på svt Uppdrag granskning se att fler än Trosa kommun tillämpar en helt egen ordning för hanteringen av strandskyddet. Titta gärna på programmet här. Hanteringen och nonchalansen mot lagstiftning och högre rättsinstanser är densamma som i Trosa.

http://www.svt.se/ug/se-program/uppdrag-granskning-uppdrag-granskning?&autostart=false

Med anledning av det kommer här en av förra årets Trosateckningar i repris.

Vi har mycket att vara stolta över i Trosa kommun, men hantering av strandskydd är inte en av de anledningarna.

Anna

2015/01/img_1591.jpg

2015/01/img_1592.jpg

Trosa 2014 året som snart gått till (världens) ände ;)

I trosa kommun händer allt mellan himmel och jord. En fullständig guldgruva att hämta stora korn ur till humorteckningar med en rejäl dos allvar i. Under 2014 hann jag rita många teckningar och en kavalkad av dessa kommer här i en enda röra, ni kan själva botanisera bland infallen. Ämnena handlar främst om de politiska cirkuskonsterna, som ständigt pågår i tragikomisk anda, men ändå till gagn för satirtecknande 😉

Politikens indirekta stöd till konsten, skulle man kunna säga!

Vi börjar med vattenspeglingsserien, som bygger på tanken att visa två sätt att hantera frågor, varav Trosa kommun uteslutande väljer det möjligen sämsta sett ur samrådssynvinkel.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1644.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1645.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1592.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1591.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1692.jpg</

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1691.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1697.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1696.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1724.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1723.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1731.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1792.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1791.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1732.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1870.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1871.jpg

Orkar ni med några till? Här kommer de!

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1829.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1788.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1737.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1856.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1837.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1875.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1763.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1801.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1780.jpg

…och till sist några i andra frågor

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_1825.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5fa/36804312/files/2014/12/img_2004.jpg

Gott nytt tecknar-år önskar jag er alla!

Anna

Val i Trosa 2014 förbifart

Så här i valrörelsens tid har ni säkert sett partiernas valskyltar strösslade över landskap och innerstad. Sanningen i budskapen kan variera kraftigt, både utifrån den egna uppfattningen och den totala bilden.

Politiker vässar sin förmåga att säga en sak och just försöka låta mycket övertygande, sedan gör de något helt annat, ofta det motsatta i förhållande till vad de försöker övertyga oss väljare med i budskapsväg.

Förbifartsfrågan sätter verkligen det fenomenet i strålkastarljuset. (S)Trosaalliansen vill bygga en förbifart som äter upp stora delar av det område WWF hade med som en av tre naturpärlor i Sörmland i sin tävling kring skyddsvärd natur Svenska naturpärlor. Den tävlingen syftar till att fånga upp framtida kandidater till naturreservat-klassning.

I nästa andetag säger man sig vara rädd om naturen och att man lyssnar på invånarna. Men någon folkomröstning i förbifartsfrågan vill man inte ha.

Ekonomin i kommunen är mycket god hävdar nuvarande styre och slår sig för bröstet. Vi tar hand om helheten lovar man.

Man talar tystare eller inte alls om den ökade skuldbördan, som nu ligger på det dubbla mot snittet för kommuner per invånare ungefär.

Man vill inte alls tala om ansvaret för att vårt massmiljonprojekt Safiren ännu inte sett slutnotan trots att taxameter tickat förbi 120 miljoner kronor i ett projekt som från början skulle uppgå till ca en tredjedel av nu uppmätta kostnader. Man vill heller inte tala om tidigare projekt, som också vida överskridit budget.

Att pengar in till kommunen, som visar överskott på sista raden mycket handlar om förbrukning av naturmark talar man inte heller om.

Men hållbarhet, miljömål och god ekonomi talar man ändå om.

Vem ska man tro på? Det avgör vi väljare, vare sig politikerna vill det eller inte. På P4 Radio Sörmland kan ni höra en valdebatt från Trosa kvarn på den här länken.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=5954578

Det sägs att den är värd att lyssna till. Jag har inte hunnit höra den själv ännu, men ska göra det före mitt beslut till valsedel i kommunvalet.

Tecknarverkstan i mitt huvud kom fram till att partierna i Trosa borde haft sådana här valskyltar i stället. Om de hade velat tala om sina verkliga mål med sin politik. De här skyltarna borde sitta i Hunga/Tureholmsområdet i Trosa.

Infart Väst har Trosaalliansen i all hast mitt i valrörelsen döpt om förbifart Trosa till av oklar anledning 😉

Anna

IMG_1875.JPG

Valår 2014 i Trosa kommun

IMG_1870-3.JPG

Även i Trosa kommun har valrörelsen satt igång. Dock med underliga inriktningar, vilket givit upphov till dagens Trosateckning.

I Trosa ägnar sig de två största partierna åt det väljarna antagligen ser som ganska små frågor (badplats- och hamnplans-upprustning) och väjer undan för de stora frågorna (förbifart och exploatering), som kan påverka klimatet för all framtid i kommunen.

I Trosa axlar istället småpartierna ansvaret för den kanske allra största framtidsfrågan för Trosa kommun. Nämligen förbifartsfrågan.

Frågan handlar inte bara om ett vägbygge utan även om den inriktning kommunen skall ta i framtiden. Under många hundra år har kommunen levt gott på småstadskaraktären, vida hyllad, faktiskt världen över. Men nu har (S)Trosaalliansen fått för sig att kommunen skulle må ypperligt av att konvertera till Stockholmsförort och därmed överge småstadens kvaliteter med naturen runt knuten.

Kanske har de rätt att vi inte behöver vår natur, troligtvis har de fel. Problemet handlar egentligen om att de vägrar att släppa in invånarna i valet av den riktningen. De hävdar de förseglat förbifarten i en beslutsgång, som härrör ända från 2006, alltså tiden före vårt globala uppvaknande kring klimathoten. Samtidigt säger några partier att frågan inte alls har nått vägs ände utan går att påverka fortfarande.

På de här länkarna kan ni följa frågan om förbifarten:

Nätverket för folkomröstning om Trosa förbifart:
https://www.facebook.com/folkomrostningtrosaforbifart

SN partibloggar:
S-bloggen, http://partibloggar.sn.se/trosas/2014/07/28/vagval/#comment-29
V-bloggen, http://partibloggar.sn.se/trosav/2014/08/17/nej-till-forbifart-trosa/

På nättidningen iTrosa kan ni också följa valfrågor i Trosa kommun i olika artiklar.
www.itrosa.se

Här på konstbloggen dyker det säkerligen upp fler Trosateckningar i samband med valet och förbifartsfrågan. Stay tuned!!!!

Anna

Om inledande teckning speglar aktuell valrörelse i Trosa, där storpartierna försöker sätta förstoringsglas på små frågor och skymmer de stora frågorna, så ser det antagligen inte mycket bättre ut i speglingen av den teckningen, se här:

IMG_1871-0.JPG

Förbifartsdebatt i P4 Sörmland 4 juni kl 8

Om ni vill höra debatt i direktsändning mellan kombattanterna i Trosa kommuns nu hetaste fråga – förbifartens nytta eller skada kan ni leta rätt på P4 Sörmlands morgonsändning den 4 juni vid åtta-tiden.

I ena ringhörnan förespråkare för folkomröstning i frågan och i andra hörnan förespråkare för förbifarten utan folkförfrågan. Ett ypperligt tillfälle att ta reda på mer om själva frågans olika ställningstaganden.

Ska vi ta ännu mer naturmark i anspråk för att vi människor inte fixar att lösa våra miljöpåfrestande trafikaktiviteter på modernt och klimatsmart sätt?
Eller ska vi anstränga hjärncellerna lite till och fundera ut ett mer skonsamt sätt för både människan och natur att behålla Trosas största attraktionsvärden, nämligen närheten till naturen och det än så länge ganska stora avståndet till de värsta bullermiljöerna?

Så här såg en av mina första förbifartsteckningar ut.

20140603-200827-72507438.jpg
Vi verkar i Trosa tro att vi kan skopa undan djuren från grönskan och lägga asfalt hur som helst…

20140603-200925-72565317.jpg
Men tänk om korna skulle göra likadant och ta NY-ÄNGS-VÄGEN i anspråk till nya betesmarker!!!

Så här ser en dystopisk text ut kring framtidens strövområde ut om förbifarts-ja-sidan vinner:

20140603-201128-72688874.jpg

Men låt inte allt detta påverka er :)) Bilda er en egen uppfattning och ta ställning till hur ni vill att framtida Trosa ska se ut.
Låt oss folkomrösta om saken!

Här kan ni lyssna på ett intressant inslag från P4 Sörmland.
http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=87

Anna

Fyra elefanter är större än tusen myror…

…men inte fler!!!

Förbifartsfrågan i Trosa ger mig mängder med teckningsuppslag och här kommer den senaste i kavalkaden.

Ja-sidan mullrar på med att de minsann är störst, bäst och vackrast, utan att egentligen anföra några positiva effekter av förbifartsprojektet. De hänvisar i stort sett till att det redan är bestämt sedan länge. Redan de gamla grekerna-argumentet alltså 😉

De har nu också fått ur sig att förbifarten möjliggör expansion av Trosas västra orörda naturområden, som om det skulle kväsa nejsägarna. Att ställa i utsikt att ännu fler naturområden kommer att försvinna i Trosa i framtiden.

Folkomröstningssidan stretar på genom idogt fotarbete för att nå ut just med en obekväm sanning. Trafiken kommer inte att minska med fler vägar, den kommer att öka! De som faktiskt har informerat sig i frågan börjar inse att konsekvenserna av en förbifart inte alls verkar överensstämma med ja-sidans argument. Bara den insikten borde visa på att vi behöver ytterligare belysning på frågan innan vi förstör Trosas naturvärden ännu mer.

Här kan ni läsa mer:
https://www.facebook.com/folkomrostningtrosaforbifart
http://trosa.naturskyddsforeningen.se/kommande-aktiviteter/bevakning-av-kommunens-planarbete/forbifart-trosa-fel-vag-for-trosa-kommun/
Itrosa-artiklar
http://www.itrosa.se/sv/article/?i=s9885633265638137
http://www.itrosa.se/sv/article/?i=s0007153565172253
Förbifart Trosa Sveriges Radio
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=5797253

Anna

20140531-133214-48734629.jpg

Vem drar i trådarna i Trosa?

Förbifartsfrågan i Trosa har förutom att belysa själva sakfrågan även kastat ljus över styrelseskicket i Trosa kommun.

Kanske trodde vi vid senaste valet att vi invånare valde representanter för olika politiska inriktningar i syfte att de skulle tjäna oss medborgare på bästa samfälliga vis.

Litegrann så här:

20140525-202030-73230514.jpg

Men i Trosa verkar våra styrande ha fått sådan maktberusning att de vänt på steken och tror sig styra över medborgarna, inte tjäna dem.

Ungefär så här:

20140525-202215-73335641.jpg

Förbifartsfrågan visar ett lysande exempel.

Nätverket för folkomröstning om Trosa förbifart försöker att lyfta fram argument för att belysa frågan om förbifartens nytta eller skada, sett ur miljöaspekter likväl som småskalighetsperspektiv och övergripande utveckling för kommunen i sin helhet. Mängder av vinklingar, som ger oss chans att fundera över en mycket större fråga än en vägdragning.

Vad svarar då styrande politiker på denna varningsflagga att Trosa kommun kanske styr utvecklingen åt fel håll?

BESLUTET HAR VI REDAN FATTAT. (Punkt)

Inga vackra ord om hur strålande bra kommunen kommer att må av en förbifart, vilken fantastisk utveckling och miljövinst kommunen kommer att göra eller hur käpprätt åt skogen folkomröstningssidan har i sina frågeställningar. Bara ett enda svar kommer i upprepning från “pålitikerna” –
BESLUTET HAR VI REDAN FATTAT. (Punkt)

Kan vi verkligen känna oss trygga med att kommunens MÄN styr oss i rätt riktning? Tänk om vi sitter som folket i Aniara, en resa på väg mot undergång….

Varför skulle vi inte kunna belysa förbifartsfrågan ytterligare? Vad skulle vi kunna förlora på det? Eftertänksamhet kännetecknar inte direkt vår nutid, kanske skulle vi ändra på det i detta nu.

Vad vet vi om framtiden, klimatförändringar och miljöutvecklingen? Varför ska vi ha så bråttom och varför har våra politiker gjort som Van Gogh – skurit av sig öronen?

En stor politikers största tillgång handlar om att alltid använda öronen. Endast så kan hen nå verklig framgång. Om nu politik ska handla om framgång.

Anna

Trosa förbifart – projektet som kör över…

Trosa kommun tillämpar en alldeles egen ordning vad gäller förankring hos medborgarna inför nya projekt kommunstyret uppfinner.

Trosa förbifart ger ett tydligt exempel på denna ordning. Under många år har man arbetat med sitt lilla projekt hemma på kommunkammaren och vips har det helt plötsligt fått sjösättningsstatus.

Några av medborgarna vaknar upp och påvisar att allmänheten inte känner till detta mastodontprojekt och dess konsekvenser nämnvärt.
Johohohodå, det gör de visst, säger politikerna. Det här har vi stött och blött i hundratals år och medborgarna har haft massor av möjligheter att informera sig om projektet.

Nu ska vi börja bygga minsann, det har vi bestämt säger de och hävdar både fullständig enighet och att medborgarna instämmer i deras vision om ett Trosa i kraftig förvandling från stark småstadskaraktär till en mer identitetslös förort.

Tankar om att låta en folkomröstning ske kring denna förvandling av kommunen avfärdar man från politikerhåll som strunt. Medborgarna verkar dock tycka något annat om saken.

Här kan ni läsa mer i frågan:

https://www.facebook.com/folkomrostningtrosaforbifart

http://www.itrosa.se/sv/article/?i=s9679911137489372

http://trosa.naturskyddsforeningen.se/kommande-aktiviteter/bevakning-av-kommunens-planarbete/forbifart-trosa-fel-vag-for-trosa-kommun/

Ännu en Trosateckning i året serie får bildliggöra skillnaden på tillvägagångssätt vid genomförande av projekt, som påverkar en hel bygd.

Så här verkar det fungera i Trosa:

20140427-074930.jpg

Så här borde det istället kunna fungera i Trosa:

20140427-075018.jpg

Förankrar man projekt som för all framtid påverkar en hel kommun bör man se till att många har deltagit i beslutsprocessen. Definitionen på många varierar nog dessvärre kraftigt vad gäller kommunstyrets uppfattning jämfört med förespråkarna för folkomröstningslinjen.

Anna