Ni känner förmodligen igen detta tillvägagångssätt även från trakter ni känner till närmare.
You probably know this way of building from your part of the world too.
First a landowner see money in the beautiful nature thinking -oh many people want to live in a beautiful area like this.
Först får en markägare för sig att en vacker naturmiljö skulle kunna innebära massor av pengar genom att tänka -åh här i denna vackra miljö vill nog många människor bo.
Landowner may have been influenced by local politicians who wants to build their egos by exploiting the municipality nature.
Markägaren kan ha uppvaktats av lokala politiker, som vill bygga sina egon genom att exploatera kommunen de styr och ställer i.
Then the next step come. Sell the land to dreamers who believes in the lies about how they gonna live in beautiful nature.
Sen kommer nästa steg. Sälj in tomterna till drömmare som helt och fullt tror på att de kommer att få bo i vacker natur.
When the land finally transformed from nature to a house area no trees or other sign of former nature is possible to discover.
När naturområdet genomgått den totala förvandlingen till bostadsområde går det inte att sikta ett enda kvarvarande träd eller annat tecken på att området en gång utgjorde storslagen natur.
Eventually the house owner still dreams of a real living near nature place. At the same time climate changes escalating according to the newspaper on the table.
Slutligen fortsätter den husägaren att drömma om ett på riktigt naturnära boende. Samtidigt skriker nyhetstidningen på bordet om eskalerande klimatförändringar.
What is it we don’t get? Do we actually believe we can live without nature?
Vad förstår vi inte? Tror vi verkligen att vi kan leva utan naturen?
Are we so dumb we can’t invent nature friendly way of building house areas?
Har vi verkligen, i en tid där vi har tillgång till världens samlade kompetens, inte kunskap tillräckligt att bygga klimatsmarta områden?
Previous generations in my area were known for inventing smart things by not doing the same as everyone else but by thinking new thoughts and try new things. Today our politicians just do as the rest of the dinosaur local politicians in other exploitation maniac municipalities. No climate changes awareness at all. It’s embarrassing.
Tidigare generationer i kommunen jag bor i gjorde sig kända för sin uppfinningsrikedom som ofta kom ur att tänka annorlunda och nytt utifrån problemlösning som utgångspunkt. Idag visar våra lokala politiker upp en häpnadsväckande härmningsförmåga. Förebilden verkar komma ifrån politikerdinosaurierna som fortfarande tror på exploateringshysterin och fullkomligt struntar i att ens försöka uppnå klimatmålen. Det går inte att skönja en enda klimatvänlig tanke i samhällsplaneringen. Ganska pinsamt eftersom vi skriver 2018 och inte 1918.
I hope we come to our senses and start a new era by taking care of nature better and find new ways of living with nature and not destroy nature. We still have great possibilities to do that.
Jag hoppas att vi hinner tänka om i tid och börjar ta bättre hänsyn till naturen och inser att vi behöver den och inte kan fortsätta att förstöra den. Vi har fortfarande bra möjligheter att göra det.
Hos den lokala nyhetstidningen itrosa.se kan ni läsa en insändare som jag skrivit. Tidningen har fått ett svar på insändaren. Vad tycker du om frågorna och svaren?
I got a text published in the net local newspaper itrosa.se and the newspaper got an answer from our leading politician. What do you think of the questions and the answer below, a google translation from the Swedish version at itrosa.se?
Anna
The submitter presents the basis of which municipal council Daniel Portnoff comments.
“I have tried to get answers from Trosa’s leading politicians without success.
A decision in the City Council says that Trosa will grow by 150 people a year, which means a declining percentage increase per year. Municipal council Portnoff says that they expect an increase of the population around 1.5-2% per annum. The investment decision for Infart Västra Trosa indicates that 670 homes will be built in western and southern Trosa to cover the cost of the new road. The municipal council committee Tomas Landskog says that only 10% of the growth will be outside the urban areas.
How does that work?
If the decision in the City Council applies, Trosa only needs to grow by 52 people per year until 2021. Then it may seem unnecessary for taxpayers to pay over 150 million for a new road that neither needs nor meets the climate goals of reduced emissions. In that case, the new road would be built for only 5-15 additional people per year outside urban areas for 134 years.
Preparedness with current rate of increase
If the population increase instead is 1.5% per year, we get twice as many in 46 years. If the population increase is 2%, we are twice as many already in 35 years. Do we have prepared for an early doubling of 11 years? Are we prepared to even double in 46 years? During the fall of 2017 it was found that Trosa has grown by 4% during the year. If that rhythm persists, it would mean that we become twice as many already in 17 years. Do we have prepared for the rapid increase?
In order to further confuse the number exercises, I add to the task of Tomas Landskog that 10% of growth should be outside the urban areas. Based on the 670 housing decisions of the financing decision and 3 people per home, I come to the following results.
Long payment time
If Trosa is to grow by 150 people a year, it means that the 670 resettlement income of the financing decision takes 134 years to get in. It’s a long time for taxpayers to lend money for a road, which only 10% of a future population is said to need, but everyone has to pay for. Or, the growth rate outside the urban area means that today’s politicians have planned housing for 134 years in the future. Or, the 10% task entails that Trosa is expected to grow with 6700 homes in total, which would mean an increase of 20,100 people in total. Period unknown.
So my question remains: How much is Trosa to grow?
Quick exposure in the exponential effect: Begin with the number 70 (year) and share the growth rate figure. Growth of 10% means a doubling effect of 7 years. (70/10 = 7)
Learn more about the impact of the exponential effect here:
Anna Bohlin
We contacted Daniel Portnoff to comment on the sender. He responded as follows:
“In 1992, Trosa municipality had 9894 inhabitants. By the end of 2016 we were 12,447. Population growth has thus been around 110 people a year, though it has varied over time. Some years it has fallen slightly and in other years it has increased by more than 300 This is mainly due to the business cycle.
We live in a free country with extensive legislation in the housing sector. Overall, the Swedish housing market works poorly. We would need a comprehensive review of large parts of housing policy at national level to get a better functioning housing market.
As local politicians, we try to do our best to ensure a housing production where all forms of return are available and the entire municipality is part of balanced growth.
In a growing municipality, we get a growing economy and properly managed to improve our ability to have great ambitions in terms of quality and supply in our municipal service to citizens. Population growth also creates better conditions for other services and a well-functioning labor market.
Nobody knows how the future will look and how the economy will be in terms of housing construction. However, a reasonable assumption is that the whole of Trosa municipality will continue to grow somewhere between 150 to 200 inhabitants per year for the next 10 years. But it will vary over time.
One thing I know. It is as well not the city council that determines how many inhabitants we become. There are a lot of individual decisions that control the development of a free country to a very high extent. On the other hand, the municipal council in a municipality where more people want to live can take responsibility for housing and plan for future growth. We try to do that and are sure to ensure broad political agreement over the block limit on these issues. “
In the local newspaper on the internet, www.itrosa.se you can read a debate text about the new big road project. It’s in Swedish, so I translated the text to English further down in this post.
Hos www.itrosa.se, den lokala tidningen på nätet kan ni läsa en debattext om Infart Västra Trosa som tar upp kommunens bristande information till invånarna om de ekonomiska konsekvenser som kan komma att drabba skattebetalarna.
Vill ni hjälpa till att uppmärksamma frågeställningen kan ni även besöka fb-sidorna Itrosa och Mötesplats 0156 där det ligger inlägg som hänvisar till artikeln. Lämna gärna ett avtryck där för att ge inläggen uppmärksamhet om ni tycker frågan behöver mer debatt.
Many questions have been asked for Trosa’s municipal politicians when it comes to The new big road in Trosa. So far no responses have been received, either in terms of funding, the climate issue or who really needs the entrance.
Let’s look at the funding of the entrance. According to the roadmap, which is now under review for Trafikverket’s website trafikverket.se, the cost is estimated at 155 MSEK (16 million EUR or 18,4 million USD). How will the municipality of Trosa manage to pay its share, SEK 93 million, and in addition, advance the Traffic Administration’s share, SEK 62 million?
Certainly, Trosa municipality has informed that the entrance fee is to be paid with development fees on all plots belonging to western and southern Trosa. To pay for the road, 670 residential areas and municipal land needed for industrial activities at Trosaporten are sold.
How much exploitation fees have been received? In March this year, an agreement has been signed with landowners in Smedstorp, 95 houses with a fee of SEK 100,000, an additional agreement with one
landowner who has received advance notice on four plots. For the rest of the exploitation income there is great uncertainty. The landlord’s whims and residents’ strong opposition to the exploitation of Trosa’s attractive archipelago nature is blocking this uncertainty.
Who wants to live in the middle of a 25m high energy-pile forest? It will be difficult to find accommodation for the 60 houses, far from the service providers’ services, even though building permits are obtained. Large uncertainty also prevails around the 100 homes planned in the archipelago, as the area is covered by beach protection and holds great natural values.
The industrial land the municipality intends to sell is water-soft and inappropriate to build on. What then remains than borrowing? Trosa Municipality is the country’s thirteenth most indebted municipality
and is now risking taking additional loans.
For who is this road built? Who’s serving it?
The entrance is supposed to relieve traffic in central Trosa. The entrance is also intended for use by those who will move to western Trosa and Tureholm Peninsula. Since 670 homes in western Trosa are planned with the Tureholm Peninsula, traffic in central Trosa will increase instead of decreasing. If the target point for the new entrants is not central Trosa, instead, you will use Västerljung road. If you want to visit central Trosa, you do not choose the new big road as it opens onto Åda road far from central Trosa, in height with
Bråta street.
What need of the new road do you that live in Trosa city center have of the entrance? What are your needs in Vagnhärad and Västerljung of the new road? The municipality uses you as a taxpayer to pay the loans on the new road.
Who’s gains on the new road? The only ones who gains something from on the new big road are the landowners who want to transform their woodland or farmland to exploitation land.
Jag försökte mig på ett litet epost-samtal med Trosas kommunalråd
I had a little email-talk with Trosa Municipal Council Chairman
Från: Anna Bohlin
Till: Daniel Portnoff
Ämne: Fråga om tillväxt-prognos
Hej!
Ni har meddelat att Trosa kommun nu växer snabbare än de beslutade 150 pers/år och i år har ökat med 500 pers istället. Det väcker följande fråga:
Om Trosa ska växa med drygt 4% per år istället för som beslutat med 150 pers/år, har vi ekonomisk beredskap för en fördubblad befolkning inom 16 år, vilket kommer vara fallet om tillväxten på drygt 4% per år fortsätter?
Vänliga hälsningar
Anna Bohlin
translation to english (sorry if it’s a bad translation)
From: Anna Bohlin
To: Daniel Portnoff
Subject: Ask about growth forecast
Hey!
You have announced that Trosa municipality now grows faster than they decided 150 persons / year and this year has increased by 500 persons instead. This raises the following question:
If Trosa is to grow by just over 4% per year instead of as decided at 150 persons / year, are we financially prepared for a doubling population within 16 years, which will be the case if growth of just over 4% per year continues?
Sincerely
Anna Bohlin
Hej Anna,
Just nu växer Trosa kommun och många andra kommuner i tillväxtområden mer än vad vi brukar. Det hänger ihop med att det är högkonjunktur och byggandet är omfattade i många kommuner i landet. Inflyttningen varierar med konjunkturen och så kommer det att vara även framöver. Mellan 2008 och 2012 växte vi med 167 personer. Mellan 2012 och 2016 växte vi med 918 personer. Dvs. under tioårsperioden växte vi i snitt med cirka 110 personer per år. Eftersom vi är väl medvetna om att befolkningstillväxt inte är konstant planerar vi långsiktigt. Just nu är vi inne i hög tillväxttakt men vår bedömning är att den är konjunkturberoende. Per den sista augusti 2017 (som är Scb:s senaste uppgifter) har vi vuxit med 358 personer.
Utifrån befolkningsstruktur, planerad byggnation i Översiktsplanen och konjunkturförändringar är vår bedömning att under de kommande tio åren kommer vi att fortsatt ligga på en befolkningstillväxt i hela kommunen om 1,5-2 % per år i snitt. Det kommer att innebära vissa rekordår då vi kommer upp i högre procent, liksom andra år då vi hamnar lägre.
I vår kommunala ekonomi är befolkningstillväxt viktigt. Rätt hanterat så bidrar det till en starkare och stabilare ekonomi. Vi får mer skatteintäkter för varje invånare, fler som tillsammans kan finansiera befintliga och kommande investeringar samt ett stabilare befolkningsunderlag för att bedriva skola och förskola men även exempelvis föreningsverksamhet och företagande.
Med vänlig hälsning
Daniel Portnoff
Daniel Portnoff (m)
Kommunstyrelsens ordförande
Trosa kommun http://www.trosa.se
Hi Anna,
Right now, Trosa Municipality and many other municipalities grow in growth areas more than we usually use. This is due to the fact that there is a boom and the construction is covered in many municipalities in the country. Movement varies with the business cycle and will continue to be in the future. Between 2008 and 2012, we grew 167 people. Between 2012 and 2016, we grew with 918 people. Ie Over the ten-year period, we grow on average with about 110 people a year. Because we are well aware that population growth is not constant we plan on long term. Right now we are in high growth rates, but our assessment is that it is cyclically dependent. By the end of August 2017 (which is Scb’s latest data) we have grown by 358 people.
Based on population structure, planned construction in the Overview Plan and cyclical changes, we estimate that over the next ten years we will continue to see population growth in the entire municipality of 1.5-2% per annum on average. It will mean some record years when we get up in higher percentages, as are other years when we end up lower.
In our municipal economy, population growth is important. Correctly handled, this contributes to a stronger and more stable economy. We receive more tax revenues for each citizen, more people who together can finance existing and future investments and a more stable population base for school and preschool, but also for example, associations and entrepreneurship.
Sincerely
Daniel Portnoff
Daniel Portnoff (m)
Municipal Council Chairman
Trosa municipality http://www.trosa.se
Re: Fråga om tillväxt-prognos
Tack Daniel för svar!
Ditt svar väcker nya frågor.
Vilket tillväxtmål är det som gäller? Du uppger olika uppgifter i svaret.
Enligt uppgift från kommunen har tillväxtmålet om ca 150 personer per år beslutats.
Det medför en fallande procentuell tillväxt, vilket innebär en mer långsam fördubblingseffekt.
Du anger i svaret att ni siktar på 1,5%-2% per år. Det betyder att ni har ett högre mål än 150 pers/år.
Det innebär att fördubblingstakten kan variera mellan 35 och 46 år.
Har vi beredskap för att hantera en tidigareläggning av fördubblingseffekten med 11 år?
Vad gör vi om tillväxten ligger över 2%, vilken beredskap finns för att hantera fördubblingseffekten ännu tidigare än 35 år?
De tillväxtsiffror som du nämner i svaret innebär att vi fram till 2021 behöver växa med 52 personer per år för att motsvara snittet på 150 pers per år.
Räknar ni med att konjunkturnedgången blir så pass kraftig de närmaste åren att tillväxten nästan avstannar i Trosa kommun?
Du nämner att befolkningstillväxten är viktig för den kommunala ekonomin och att den bidrar till en starkare och stabilare ekonomi.
Ni uppger i er officiella information att vi redan har en stark och stabil ekonomi. Vilken uppgift stämmer?
Du nämner också att befolkningstillväxten innebär att fler tillsammans kan finansiera befintliga och kommande investeringar.
Ni tillämpar differentierad finansiering av investeringar genom t ex exploateringsintäkter. Vilken uppgift stämmer?
Jag tvivlar inte på era goda intentioner med kommunens utveckling, jag får bara inte ihop den information ditt svar försöker ge mig.
För vilken tillväxttakt har vi beredskap?
Vänliga hälsningar
Anna
Thank you Daniel for answers!
Your answer raises new questions.
What is the growth goal? You provide different tasks in the answer.
According to the municipality, the growth goal of about 150 people per year has been decided.
This entails a drop in percentage growth, which means a more slow doubling effect.
You indicate in the answer that you aim at 1.5% -2% per year. This means you have a higher goal than 150 people per year.
This means that the doubling rate may vary between 35 and 46 years.
Are we prepared to handle an early warning of the doubling effect by 11 years?
What do we do if growth is above 2%, what preparedness is available to handle the doubling effect even earlier than 35 years?
The growth figures mentioned in the answer mean that by 2021 we need to grow by 52 people a year to correspond to the average of 150 people per year.
Do you expect the cyclical downturn to be so strong in the next few years that growth almost stops in Trosa municipality?
You mention that population growth is important for the municipal economy and that it contributes to a stronger and more stable economy.
You state in your official information that we already have a strong and stable economy. What task is correct?
You also mention that population growth means that more together can finance existing and future investments.
You apply differentiated financing of investments through, for example, exploitation income. Which info is correct?
I do not doubt your good intentions with the municipality’s development, I just do not get the information your answer tries to give me.
What growth goal are we prepared for?
Sincerely
Anna
Jag har inte fått något svar på mina uppföljningsfrågor ännu. Tror ni att jag kommer få några svar?
I haven’t received an answer to my questions in email no 2 yet. Do you think I will get answers?
Om du vill lära dig mer om exponentialeffekten kan du se inledningen av denna film. Den är på engelska, men du kommer snabbt fatta poängen ändå.
If you want to know more about the exponential effect watch this talk. You just have to se the beginning to get the picture.
I did a drawing of the growth and the doubling effect.
One of my Save Trosa nature friends, Ingrid Benson has done a fb post on Mötesplats0156
where she thanks a Trosa municipality citizen for bringing the issue of high debts up for the Trosa municipality.
Here’s what the Swedish text in the fb post says:
Thank you Pär Abrahamsson for reappearing Trosa municipality’s debt issue. Soon it’s time to advance at least 90 million (SEK) to pay the new big road project. Where will that money come from? In March 2017, development agreements had been signed with the municipality for 99 of the 670 properties needed to finance the road. DEBTS RISKS TO INCREASE IF THE NEW BIG ROAD PROJECT IS NOT CANCELED.
Trosa debts again
Municipally economy In SN (local newspaper) on October 3 you can read that Trosas municipality council Daniel Portnoff relaunches the municipality’s indebtedness. He claims that if you combine the accounts of the municipalities with the unrecognized pension liabilities that all municipalities have, then Trosa’s debt would be similar to the media municipality.
Now you do not have to believe. The numbers are at SCB (Sweden statistics bureau) and if you do the calculation, Trosa municipality is in place 37. It is obviously better than the thirteenth place that the municipality is on if you look at the posted debts, yet about 100 places from the center.
It is troublesome that the municipal leadership is living in faith and bases its action that debt is normal. It is not. Attempting the public to believe the same by presenting alternative facts about easily verifiable amounts is even more noticeable.
Trosa is deeply indebted and it will have consequences when interest rates are normalized. Pär Abrahamsson Vagnhärad
So we have local politicians with their own versions of alternative facts 😉
But we also have citizens with enough knowledge to recognize alternative facts when they appear 🙂
Vi har nu kommit till avdelningen blåvingar i serien om fjärilar som lever på Tureholmshalvön i Trosa.
It´s now time for the Polyommatinis in the serie of butterflies in Tureholm peninsula Trosa Sweden.
Blåvingar kan se ut i stort sett hur som helst har jag förstått. Utseendet kan variera kraftigt inom samma art och många arter liknar dessutom varandra.
In swedish we call them blue wings. They can look very different from eachother despite the fact that they belong to the same species. Different species can also look alike, so blue wings are sometimes difficult to decide which species they belong to.
They have up and downsides that differ very much. The upside can be blue colored but also brownish. The downside often have different kinds of dots and colors.
Tostelblåvinge – Celastrina argiolus
Puktörneblåvinge – Polyommatus icarus
Hedblåvinge – Plebejus idas
Hedblåvinge – Plebejus idas
Hedblåvingar – Plebejus idas
Den här bilden visar hur blåvingars under och översida skiljer sig åt väldigt mycket. Innan jag hade läst på om blåvingar trodde jag denna bild visade två olika fjärilsarter.
This picture shows how different downside and upside of a butterfly is.
Hedblåvingar är en spännande art eftersom den i sitt utseende ibland kan likna den oerhört sällsynta kronärtsblåvingen när den visar sig ha orange fläckar på ovansidan.
Plebejus idas is a exciting species because it sometimes looks like a very rare species Plebejus Argyrognomom when the upside show orange spots on the wings.
Hedblåvingen – Plebejus idas (så här kan även kronärtsblåvingen se ut på ovansidan)
Men hedblåvingen kan också se ut så här.
But Plebejus idas can also look like this.
Hedblåvinge – Plebejus idas
Hedblåvinge – Plebejus idas
Men sen kan puktörneblåvingen å andra sidan likna hedblåvingen på ovansidan.
But then on the other hand, Polyommatus icarus can look like Plebejus idas on the upside.
Puktörneblåvinge – Polyommatus icarus
Fjärilar skänker ett oändligt nöje och många frågeställningar kring artbestämningar. Börja skåda fjärilar du också!
Butterflies are very interesting to study and the questions about which species you’ve seen is many. Check out butterflies you too, it’s fun!
If you haven´t already started to search for butterflies with your camera you probably will after this series of post about butterflies in Trosa. To find beautys like the following butterflies is a gift from mother nature.
Om du inte redan har börjat spanat efter fjärilar för att fånga dem på bild med din kamera kanske du kommer att göra det när du sett alla vackra fjärilar i denna serie av fjärilsinlägg. Glädjen att finna dessa naturens skönheter kan lyfta en hel dag, vecka eller ännu längre tid.
The last butterfly is often living up in the trees, so it can be hard to see. But sometimes they fly down to ground to find something to eat. This one did and that gave me the chance to take some pics.
Eldsnabbvingen lever uppe i träden, så det är inte alltid lätt att få syn på den. Men då och då flyger de ner till marken för att leta mat. Den här eldsnabbvingen hade vänligheten att göra det och ställa upp på fotografering 😉
Har ni någongång sett en simmande havsörn? Inte jag heller förrän här om dagen. Långt ut i havsbandet fick vi i kikaren se att havsörnen som cirklat runt några sjöfågelkobbar på jakt efter frukost plötsligt låg i vattnet och simmade. Jag visste inte att havsörnar kunde simma men jag googlade fram en film på youtube som visar att de är utmärkta simmare. Simturen vi såg gav resultat. Minst 11 stycken havsörnar delade på frukostbytet ute på havskobben.
Have you ever seen a swimming white-tailed eagle? Me neither until the other day. Far out at sea we could see a eagle looking for breakfast and suddenly the eagle was in the water swimming. I didn´t know they could swim. But I googled and found a youtube movie showing an excellent swimmer. The swimming eagle we saw shared his breakfast with 10 other eagles.
Here´s the youtubefilm I found
And here´s a photo of the 11 eagles we saw. It´s not a good picture, it was too far away for camera to zoom in.
It´s not often you see so many eagle at once, but a couple of times per year you have the chance.
Det är inte ofta det går att fånga så många havsörnar på bild samtidigt, men några gånger per år finns chansen att se dem samlade så många.
Trosas havsörnar är dessvärre hotade av Trosapolitikernas exploateringsplaner för Tureholmshalvön och Västra Trosa. Vill du vara med och värna havsörnen och andra rödlistade och andra skyddsvärda arter i Trosa kan du maila till: informationtrosa@gmail.com och berätta vem du är och om du vill ha mer information om arbetet kring att få politikerna att tänka om.
The white-tailed eagle is endangered in Sweden. It´s important that we don´t destroy their living space. Trosa politicians don´t get this yet. They want to help a zillionare to make even more money by exploiting Turholm peninsula and that can be the end of the white-tailed eagle life in Trosa archipelago. We are some people who wants to save Trosa nature and we´re trying to tell our politicians to rethink their position. They are not stupid, they are just temporary lost I hope.
Fjärilar kan vara mycket svåra att upptäcka. De kan också se helt olika ut på ovan- och undersidan. Gräsfjärilar av olika arter är ett bra exempel på fjärilars förmåga att smälta in i omgivningen.
Butterflies can be very hard to see because of their excellent camouflage ability. They can look totally different depending if you see their up or downside. Just look at these butterflies.
Luktgräsfjäril – Aphantopus hyperantus (I didn´t get the front side of this butterfly)
Sandgräsfjäril – Hipparchia semele en liten skymt av framsidan – a little hint of frontside
Sandgräsfjäril – Hipparchia semele
Sandgräsfjäril – Hipparchia semele
En annan fjäril som är väldigt lik sangräsfjärilen. Another butterfly almost looks like Hipparchia semele.
Svingelgräsfjäril – Lasiommata megera
Svingelgräsfjäril – Lasiommata megera
Svingelgräsfjäril – Lasiommata megera
And one day there was two of them at the same spot
Svingelgräsfjäril – Lasiommata megera
Har du väl börjat öppna ögonen för fjärilsspaning kommer du nog aldrig att sluta leta efter dem. Att få syn på dem och också lyckas fånga dem på bild skänker stor glädje och en upplevelse av naturens små mirakel.
If you once have open your eyes to look for butterflies you will never be able to stop. It is so interesting to spot them and try to catch them on camera. They are natures artwork.
Jag hoppas att alla våra fjärilar på Tureholmshalvön får fortsätta att leva ostört här. Om du vill hjälpa till att värna naturen i Trosa kan du mejla till informationtrosa@gmail.com och berätta vem du är och att du vill ha fortlöpande information om vad vi gör för att värna Tureholmshalvöns höga naturvärden.
I hope all our butterflies will have the chance to live in the Tureholm peninsula even in the future. I hope Save Trosa nature movement can make the politicians listen to what´s really important for Trosa future.
More butterflies from Trosa Sweden, Tureholmshalvön. This time species that can be difficult to differ.
Fler fjärilar från Tureholmshalvön i Trosa. Den här gången sådana som kan se mycket lika ut vid första ögonkastet, men vid detaljstudering tillhör olika arter.
Kålfjäril – Pieris brassica
Citronfjäril – Gonepteryx rhamni
Autorafjäril hona – Anthocaris cardamines female
Rovfjäril – Pieris rapae
Apollofjäril – Parnassius apollo (rödlistad/endangered)
Rovfjäril – Pieris rapae
Kålfjäril – Pieris brassicae
I so wish these beautiful butterflies stays with us in the future too. We have politicians in our area who thinks more money to a landowner who already got zillions of money is more important than grand nature, so we are a little bit worried about our nature. The politicians can still rethink their position and start saving Trosa nature and be brave and wise. We´ll see if they do.
Att jaga fjärilar med kameran är kul, men också en utmaning när det kommer till artbestämning. Fjärilarna kunde gärna få flyga omkring med en namnlapp för min del när det gäller t ex pärlemorfjärilar 😉
To catch butterflies on camera is fun, but a real challenge when it comes to indentify which species they belong to. I think they could fly with a name tag when they are hard to speciate. Especially when it comes to heliconiiae.
Titta bara på dessa foton. Försök att bestämma om de är ängspärlemorfjärilar, skogspärlemorfjärilar eller till och med den mer sällsynta arten hedpärlemorfjäril. Jag har inget facit, så om någon av er vet svaren får ni gärna meddela dem.
Just look at these butterflies. Try to decide if they are argynnis aglaja, argynnis adippe or the more rare argynnis niobe.
Observerade 19 augusti 2017/photos from August 19, 2017
A. Pärlemorfjäril – Argynnis something
B. Pärlemorfjäril – Argynnis something
C. Pärlemorfjäril – Argynnis something
D. Pärlemorfjäril – Argynnis something
Observerade 24 augusti 2017/photos from August 24,2017
E. Pärlemorfjäril – Argynnis something
F. Pärlemorfjäril – Argynnis something
G. Pärlemorfjäril – Argynnis something
H. Pärlemorfjäril – Argynnis something
I. Pärlemorfjäril – Argynnis something
J. Pärlemorfjäril – Argynnis something
K. Pärlemorfjäril – Argynnis something
L. Pärlemorfjäril – Argynnis something
M. Pärlemorfjäril – Argynnis something
N. Pärlemorfjäril – Argynnis something
O. Pärlemorfjäril – Argynnis something
Observerade 26 augusti 2017/photos from August 26,2017
P. Pärlemorfjäril – Argynnis something
Observerade 1 september 2017/photos from September 1,2017
Vi har kommit till del 3 i fotoserien om fjärilar som lever i västra Trosa och på Tureholmshalvön. Ingrid Benson har lånat ut sina bilder för att vi ska kunna se vilka vackra fjärilar, som finns i vår närnatur.
More butterflies living in the west Trosa and Tureholm peninsula. The butterfly photographer Ingrid Benson gave me permission to show you these wonderful photos of amazing butterflies.
